Loggenbloggen

Dags för morgonmöte

Så var det dags för ytterligare en dags arbete. Vårt morgonmöte över Skype börjar 09.15. Vi kommer gå igenom gårdagens siffror och ländernas utveckling. Sedan blir det säkert en hel del teknik- och rekryteringssnack.

Klockan 10.00 börjar sedan vad som skulle kunna beskrivas som ett ledningsmöte. Nu är Mr Green en samling extremt starka individer med väldigt självständiga agendor så det kanske inte bör kallas för ledningsmöte. Siffermöte är kanske en bättre beskrivning. Här går en mindre grupp igenom veckans siffror, budgetprognoser och veckovisa och månadsvisa trender. Dessutom brukar vi diskutera hälsofrågor inom företaget. Det är faktiskt första punkten. Det låter kanske lite märkligt, men våra medarbetare är vår absolut viktigaste resurs och om någonting behöver fångas upp försöker vi göra det på detta möte. Oftast är det hälsan hos sifferknarkarna på mötet som brukar vara tveksam .-)

Jag känner mig laddad inför dagen. Jag hoppas även övriga medarbetare klarar sig utan Doodlejump denna morgon.

I dag har jag för övrigt inlett dagen starkt med en omelett. Ni kanske tycker att det är meningslös information, men som jag skrivit här tidigare: det här med frukost är viktigt.

Mikael Pawlo
Mr Green

Mutor som fungerar dåligt över Skype

Vad är en god mötesdisciplin år 2010? Kan man anteckna på sin dator direkt, kolla lite mail, uppdatera sina Facebook-profil eller måste man sitta och stirra på den som har ordet?

Fler och fler röster hörs för det förra angreppssättet. Det är bättre att ta anteckningar direkt i datorn – dÃ¥ blir de klara snabbare och mer korrekta. MÃ¥nga möten är lÃ¥ngsamma och tröga, varför dÃ¥ inte uppdatera sitt Twitter-flöde? Man blir inte mer kreativ för att man sitter och glor pÃ¥ nÃ¥gon trÃ¥kig typ som mest gillar att höra sin egen röst.

Allt detta är säkert klokt, men frÃ¥gan är om man skulle varit med pÃ¥ mötet överhuvudtaget om man har tid att köra Doodlejump pÃ¥ sin Iphone samtidigt som mötet genomförs? Och folk som svarar i mobiltelefonen under ett möte – allvarligt talat – är random telefonförsäljare som ringer viktigare än de som du sitter med? Och hur viktigt är det egentligen att ta anteckningar frÃ¥n möten överhuvudtaget? Ok att ta actionpoints om nÃ¥got skall utföras, men anteckningar?

Jag tror att det stora problemet med dagens möten är samma problem som med gårdagens möten. De är helt enkelt onödiga. Bättre då med korta, snabba möten där de som verkligen måste vara med är med.

Vi har mÃ¥nga möten pÃ¥ Mr Green – riktigt mÃ¥nga. Vi har ett scrum-möte varje morgon. Dessutom har vi ett ordinärt morgonmöte över Skype varje morgon (du behöver inte befinna dig pÃ¥ nÃ¥gon särskild fysisk plats för att delta). BÃ¥da dessa möten siktar vi pÃ¥ att klara av pÃ¥ en halvtimme totalt, även om det i vÃ¥ra interna undersökningar hörs starka protester mot att vi bÃ¥de startar för sent och hÃ¥ller pÃ¥ för länge. Särskilt morgonmötet tenderar att dra ut pÃ¥ tiden, med undertecknad som den största syndaren (jag gillar tyvärr att höra min egen röst och dessutom dra usla Göteborgs-inspirerade vitsar som ingen skrattar Ã¥t). Med tanke pÃ¥ att vi är verksamma i tre olika tidszoner sÃ¥ är det halvpopulärt att inte starta pÃ¥ rätt tid.

Min målsättning är i alla fall att varje möte skall vara tillräckligt värt att vara närvarande på så att deltagarna väljer bort Doodlejump. Så även jag.

Mikael Pawlo
Mr Green

Skype-telefon

Jag inleder veckan på ett ganska typiskt Mr Green-sätt: flygning. En gång i tiden drömde jag om att ha ett arbete där jag fick resa. Nu när jag har ett sådant arbete tackar jag gudarna (och Niklas Zennström och Janus Friis) för Skype.

När man driver ett bolag med folk på flera olika geografiska platser är det viktigt enligt min mening att försöka ha kontakt med dem så ofta som möjligt. Det är dock av flera skäl svårt att hela tiden träffa alla. Dels kostar det mycket pengar att resa runt, dels tar resandet väldigt mycket tid. Då är Skype en räddning. Det är både billigt och effektivt. Kvalitetsproblemen som en del pratar om är vi så vana vid att det anses vara normalt. Videokonfererandet gör för övrigt att man får en skön närvarokänsla. Det är emellertid inte alla gånger som en Skype-konferens kan ersätta en resa.

Som någon kanske noterat så är askmolnet tillbaka. Jag tänker inte försöka komma ihåg vad den isländska vulkanen heter, men helt klart är att den sätter en del käppar i hjulet för resandet. Förra gången askmolnet bredde ut sig så var jag tvungen att ta mig från London till Stockholm. Jag hade jobbat i London, men skulle vara toastmaster på ett bröllop i Stockholm. Det funkar liksom inte att genomföra det via Skype (jag testade i och för sig aldrig tanken på bröllopsparet).

TvÃ¥ kollegor frÃ¥n Mr Green skulle ocksÃ¥ till Stockholm och vi gjorde en gemensam roadtrip när Heathrow aldrig tycktes öppna. Det blev först tÃ¥g till Dover där allt kändes härligt (dock inte riktigt sÃ¥ härligt som i sÃ¥ngen). Sedan totalt kaos pÃ¥ färjeterminalen och sÃ¥ smÃ¥ningom färja till Calais. I Calais kändes det bra – vi var trots allt pÃ¥ fastlandet, men det fanns inga hotellrum överhuvudtaget och det var midnatt och ganska kallt. Det blev, efter mycket förhandlingar om priset, taxi till Bryssel. I Bryssel fanns det inte heller nÃ¥gra hotellrum. Jag tror klockan var runt 02.00. Eller rättare sagt: det fanns ett hotellrum, men det var av sÃ¥dan lÃ¥g standard att till och med kackerlackorna hade flyttat ut. Det lÃ¥g tre madrasser pÃ¥ ett golv, samtliga hade ungefär 4 centimeter svart smuts i botten. Sängkläderna var i oordning och det verkade inte orimligt att nÃ¥gon eller nÃ¥gra redan sovit i dem. Det fanns ingen toalett, utan ett handfat direkt i rummet som gav intryck av att använts som toalett. VÃ¥r bedömning var att vi inte ens med kläderna pÃ¥ skulle kunna sova i sängarna utan att dra pÃ¥ oss diverse exotiska sjukdomar. Som inte det var nog ville portiern ha 70 euro för rummet. Vi valde att istället tillbringa natten mot lördag pÃ¥ McDonald’s pÃ¥ Grand Place tills Gare Midi öppnade. Där fick vi biljetter till tÃ¥g till Hamburg, tÃ¥g till Köln (där det började brinna pÃ¥ spÃ¥ret, det var tydligen inte meningen att vi skulle komma till Sverige), tÃ¥g till Puttgarten, färja till Rödby, tÃ¥g till Köpenhamn och buss till Stockholm. Jag tror hela resa gick pÃ¥ runt 38 timmar och vi hade bokade sittplatser först pÃ¥ bussen…

I dag blir i alla fall utmaningen att ta sig frÃ¥n Franz Josef Strauss, det vill säga München, till Luga, det vill säga Malta. Jag hoppas flyget gÃ¥r, för jag vill inte Ã¥ka tÃ¥g genom Italien och särskilt inte färjan frÃ¥n Sicilien till Malta…

Mikael Pawlo
Mr Green

Med 10 kontor spridda över världen. Hur gör vi för att hålla kontakten med varandra?

Vårt viktigaste verktyg för den dagliga kommunikationen är internbloggen (också WordPress) precis som den här gästbloggen. Där kan alla bidra med idéer, ifrågasätta och uppmärksamma sådant som inte fungerar optimalt. Just nu pågår en livlig diskussion hur vi ska lösa sök på relaterat material. Ser med spänning fram på kommentarer under morgondagen. Det är ju inte alltid så att vi är eniga. Sen har vi Skype för snabba puckar som inte behöver dokumenteras – eller bara för att det är trevligt att ibland chatta med en kollega. Och är det helt tomt på kontoret när jag kommer på morgonen behöver jag bara öppna Skypen och se att, jo men visst, Thomas Junell är ju redan på plats i Helsingfors. Och det känns det inte så ensamt.