Den största teknikdrogen av idag stavas iPhone
tisdag, mars 16th, 2010Innan jag blev med iPhone var jag slav under min Nokia Communicator. Den hade smidig mailhantering, man kunde kolla dokument lite hjälpligt på den och kalendern var super. Aldrig att jag skulle byta. Det var den bästa telefonen.
Men till slut blev nyfikenheten för stor och strax innan årsskiftet 2008-09 slog jag till. Uppe i stugan i Sälen hade vi ett par magiska dygn tillsammans när jag flyttade hela mitt liv till Google, konfigurerade alla de program jag inte kunde leva utan på min Mac och som nu även kunde vara med mig på gående fot.
Jag minns hur jag häpnade över allt det som den gjorde och som tog den bortom telefonstadiet.
Det går fortfarande inte en enda dag utan att jag slås över någon funktion, något program eller bara den generella smidigheten i att ha allt som har med ens liv – privat och professionellt – samlat i fickan.
Drömmen från tidigt 90-tal om gadgeten som man till och med kunde kolla på TV på har äntligen blivit sann.
Det är bara ett problem – den hotar att tränga ut allt annat, den skapar kaos i min ordning.
Alla ni som inte har varit med om följande räcker upp en hand. Eller vänta, alla ni som inte har varit med om en av följande, packa resväskorna och kom hem från den strömlösa ö utan 3G-uppkoppling där ni befunnit er de senaste 4 åren.
- Man är på en fest och nån måste flippa upp en ny rolig applikation. Numera vanligt bland 40-åriga förtroendevalda som äntligen blivit lite “nere med kidsen”.
- Gör ett retrobesök till videobutiken för att hyra en film som inte laggar och garanterat en person står med IMDb och klurar ut vilken av Kaurismäkis rullar som fått bäst betyg
- Väntar på tåget på perrongen och innan SJ hinner ropa ut vad förseningen beror på har man Foursquarat, twittrat och surfat sönder sig för att slå dem med kanske en hel minut och därmed bli superhet bland sina sociala media polare.
- Man står på tunnelbanan och ser 1-2 personer som kollar på SVT Play. Bakom står random senior citizen och skakar oroligt på huvudet.
Alla de här sakerna är en del av charmen så klart. Det som gör iPhonen till något så mycket mer användbart än bara en telefon. Men det är också det som gör att den hotar min lugna existens. För precis som de charmiga sakerna ovan finns det även några saker som inte är lika charmiga, men numera en naturlig del av mitt liv.
- Kollar på TV och det blir lite segt en sekund. Upp med telefonen. Kolla twitter.
- Sitter i en bar. Ölen är god. Vännerna trevliga. RSS-läsaren fylls konstant på. Vännerna får vänta lite.
- Hela tiden tänka “Vad händer just nu, på alla andra ställen i hela världen?” och upp åker telefonen.
Problematiken ligger i att tillgängliggör man oändliga mängder information på en knapptrycknings avstånd så blir människor som jag, med bara en knivsudd koncentrationsmöjligheter på lager, oerhört splittrade.
Jag vill sitta i flödet av det som händer, jag vill vara navet, jag vill vara hubben för allt samlad information!
- Jag vill inte ha nyheter en gång i timmen, jag vill ha dem hela tiden.
- Jag vill inte läsa vad andra tycker, jag vill diskutera det med dem.
- Jag vill veta det senaste inom PR, medier, webb, matlagning, sport, IT, ekonomi, kultur, utrikesnyheter, inrikesnyheter och om det bara går toppa med lite vetenskap.
Och nu går det. Problemet är bara att så mycket annat får stå åt sidan.
För 10 år sen var jag tvungen att sätta mig vid datorn, starta den risiga häcken till PC och sen surfa lite.
Nu har jag laptopen max en armlängd från mig och iPhonen så tätt klistrad vid låret att jag slipper alla former av förslitningsskador i muskeln tack vare värmebehandlingen den ger mig.
Jag vill inte låta som någon som gnäller eftersom det är helt självförvållat, men det kan inte bara vara jag som tänkt i de här banorna?
Hur den äter sig in mer och mer. Hur den bryter sönder de rutiner man har. Hur den blir så stor del av ens identitet att man inte längre minns livet innan.
Vad är nästa steg? Hur kan det bli värre innan det blir bättre?
Bävar. Och läser senaste nytt.
