Tillit på turkiska
Fick ett uppdrag i gÃ¥r som väldigt väl belyser poängen i onsdagens inlägg Frilansarna fÃ¥r företagen att fungera. Sent pÃ¥ eftermiddagen kom ett mejl frÃ¥n en kund som ville impa pÃ¥ en av sina nya kunder. Slutkunden, som har mÃ¥nga internationella besök, skulle trycka upp ordet tillit pÃ¥ väggen i sitt nya konferensrum och ville verifiera sina [troligen] hemmasnickrade översättningar pÃ¥ tre östeeuropeiska sprÃ¥k – och malajiska! Av en händelse hade jag ett kvällspass i gÃ¥r (smÃ¥företagarens vardag) och kunde därför skicka ut en förfrÃ¥gan till vÃ¥rt nätverk av översättare pÃ¥ rumänska, turkiska och bulgariska. Inom 1 timme hade minst 2-3 personer per sprÃ¥k bekräftat att 2 av översättningarna var korrekta, och det kom samstämmiga uppgifter om at det tredje sprÃ¥ket hade en felaktig översättning. Det tog ytterligare ett par timmar för vÃ¥ra kontakter i Malaysia att vakna, och de kunde berätta att kundens pdf med utländska ord inte innehöll nÃ¥gon malajiska alls.
Poängen är inte att vi är vassa på det vi gör eller att det kan gå undan när det behövs, utan att Internet har inneburit en kommunikationsrevolution utan historisk like. Industrialismen förändrade världen men bleknar i jämförelse med vad man nu kan åstadkomma när människor har  möjlighet att kommunicera enkelt på lika villkor.
VÃ¥ra europeiska översättare betraktar naturligtvis detta ettordsuppdrag som en gest av goodwill, vilket även vi gör gentemot kundens kund. Malajen ville ha 20 dollar för översättningen – helt förstÃ¥eligt med tanke pÃ¥ att det är tunnsÃ¥tt med uppdrag till det sprÃ¥ket (och ont om bra översättare för den delen). Men det är det värt. Ett ord betyder sÃ¥ mycket, speciellt när det handlar om tillit.
