Loggenbloggen

Fick ett uppdrag i gÃ¥r som väldigt väl belyser poängen i onsdagens inlägg Frilansarna fÃ¥r företagen att fungera. Sent pÃ¥ eftermiddagen kom ett mejl frÃ¥n en kund som ville impa pÃ¥ en av sina nya kunder. Slutkunden, som har mÃ¥nga internationella besök, skulle trycka upp ordet tillit pÃ¥ väggen i sitt nya konferensrum och ville verifiera sina [troligen] hemmasnickrade översättningar pÃ¥ tre östeeuropeiska sprÃ¥k – och malajiska! Av en händelse hade jag ett kvällspass i gÃ¥r (smÃ¥företagarens vardag) och kunde därför skicka ut en förfrÃ¥gan till vÃ¥rt nätverk av översättare pÃ¥ rumänska, turkiska och bulgariska. Inom 1 timme hade minst 2-3 personer per sprÃ¥k bekräftat att 2 av översättningarna var korrekta, och det kom samstämmiga uppgifter om at det tredje sprÃ¥ket hade en felaktig översättning. Det tog ytterligare ett par timmar för vÃ¥ra kontakter i Malaysia att vakna, och de kunde berätta att kundens pdf med utländska ord inte innehöll nÃ¥gon malajiska alls.

Poängen är inte att vi är vassa på det vi gör eller att det kan gå undan när det behövs, utan att Internet har inneburit en kommunikationsrevolution utan historisk like. Industrialismen förändrade världen men bleknar i jämförelse med vad man nu kan åstadkomma när människor har  möjlighet att kommunicera enkelt på lika villkor.

VÃ¥ra europeiska översättare betraktar naturligtvis detta ettordsuppdrag som en gest av goodwill, vilket även vi gör gentemot kundens kund. Malajen ville ha 20 dollar för översättningen – helt förstÃ¥eligt med tanke pÃ¥ att det är tunnsÃ¥tt med uppdrag till det sprÃ¥ket (och ont om bra översättare för den delen). Men det är det värt. Ett ord betyder sÃ¥ mycket, speciellt när det handlar om tillit.

Ett litet ord med stor innebörd.

I gÃ¥rdagens post SEO lär nämnde jag företaget Enecto, vars slogan är “Turning visitors into business” nämnde jag att deras säljare besökt mig. Han ville sälja in deras tjänst som gÃ¥r ut pÃ¥ att en sajtägare fÃ¥r reda pÃ¥ vem som besökt sajten. Men märk väl – inte bara vilket ip-nummer besökaren har, utan vilket företag som äger ip-numret. Säg att du säljer diskmaskiner för storkök, och sÃ¥ fÃ¥r du en dag veta att en restaurang har surfat runt hos dig. Rätt hög sannolikhet att just den restaurangen behöver en ny diskmaskin, eller hur! Och dÃ¥ är det ju bara för diskmaskinsförsäljaren att lyfta luren och ringa krögaren – helt apropÃ¥. Galet bra försprÃ¥ng mot konkurrenterna.

Detaljerad info om varje besökare

Hursomhelst – jag var ju inne pÃ¥ Enectos sajt i gÃ¥r för att friska upp minnet. Och i dag ringer säljaren igen. Deras sajt har sÃ¥ klart triggat en signal i CRM-systemet som säger att nu ska Rasmus nog snart köpa. Vi garvade gott Ã¥t att det var precis sÃ¥ det lÃ¥g till. För ordningens skull vill jag pÃ¥peka att jag inte har nÃ¥gra intressen i företaget eller förbindelser med deras personal i övrigt. Jag tycker bara att klockrena affärsupplägg förtjänar att uppmärksammas. Är det förresten nÃ¥gon som har erfarenhet av deras tjänster?

Och nu blir det tävling!

Intressant nog är Enectos slogan pÃ¥ engelska. Hur skulle du ha angripit problemet att översätta den till svenska? Det första ordet “turning” är ett bra exempel pÃ¥ det klassiska problemet med den latinska böjningsformen gerundium, som inte existerar i svenskan (know-ing, shoot-ing, translat-ing). En annan utmaning är att “business” pÃ¥ engelska har en bÃ¥de mÃ¥ngfasetterad och mer direkt innebörd än t.ex. “affärer”.

Slogan, tagline, valspråk, motto, pitch, twist ...

Om du är sugen pÃ¥ att testa dina färdigheter i copyöversättning är du välkommen att skicka ditt förslag till mig pÃ¥ rasmus PUNKT carlsson SNABEL-A targetlanguage PUNKT se före klockan 15:00 pÃ¥ fredag. Skriv “Enectoslogan” i mejlets ämnesrad. Det bästa bidraget utses av en enväldig jury och publiceras här pÃ¥ fredag eftermiddag. Vinnaren föräras en bok som jag tyckte var vansinnigt svÃ¥r att översätta, “Visa mig hur” frÃ¥n Bonnier Impact.

Visa mig hur - 500 viktiga livsanvisningar

Hur är det nu man gör när man batikfärgar, packar ett första-hjälpen-kit, häller ett latte-blad? Lösningen på dessa frågor, och 498 andra viktiga frågor finner man i denna, utan tvekan och överdrift, helt unika gör-det-själv-handboken för allt! Supertydliga steg-för-steg-illustrationer för 500 livsnödvändiga saker man bör kunna. Nu behöver du inte längre fundera över hur du ska göra när du ska skära upp ett granatäpple, eller göra en slangbella, eller hitta vatten i en öken, eller göra en skål av en vinylplatta, eller slå en mördande tennisserve, eller inrätta en ergonomisk korrekt arbetsplats, eller göra rädisrosor, eller stoppa näsblod, eller göra en perfekt Martini, eller göra en voodoo-docka, eller sitta upp på en elefant, eller göra ballongdjur och så vidare och så vidare. Det räcker med en snabb titt för att man ska kunna konstatera att man endast svårligen kan leva utan denna ultimata livshandbok.

Lycka till. Att översätta rätt är inte lätt, men fett med mina mått mätt!

I en del branscher är det snarare regel än undantag att ta in frilansare vid arbetstoppar och i vissa projekt. Reklambranschen jobbar t.ex. ofta med fristående formgivare och fotografer. Likaså bokförlagen, som ibland tar in frilansredaktörer eller omslagstecknare. Men översättning torde vara det gebit som kräver flest uppkopplade arbetare utanför kontorets väggar. I vårt fall krävs det t.ex. ett hundratal personer för att lösa de översättningsuppdrag som dimper in. Och då är vi bara 3 personer i företaget.

Hundratals frilansare?! JodÃ¥, det är enkel matematik. Säg att vi jobbar med ett tjugotal sprÃ¥k dagligdags, d.v.s. vÃ¥ra kunder behöver översätta frÃ¥n danska till svenska, frÃ¥n svenska till tyska, frÃ¥n engelska till kinesiska, hebreiska, grekiska och sÃ¥ vidare … Det blir en massa sprÃ¥kkombinationer. Och sen är det inte säkert att en tekniskt bevandrad portugis är särskild vass pÃ¥ snärtiga reklamcopytexter. DÃ¥ mÃ¥ste man ocksÃ¥ ha en reklamportugis i sitt stall, och en tredje portugis som är hemma pÃ¥ juridiska dokument etc. Det blir lätt nÃ¥gra hundra pers. Och det är sÃ¥ hela branschen är uppbyggd – pÃ¥ att översättarna sitter hemma pÃ¥ kammaren och tar uppdrag frÃ¥n en rad översättningsbyrÃ¥er runtom i hela världen.

Så denna en av de mest anonyma, torra och konservativa branscher som finns förlitar sig varje dag, ja varje minut, på att det sitter massor med folk i olika länder uppkopplade och skickar sina textfiler kors och tvärs mellan ftp-servrarna. De gamla rävar som har varit med i typ 25 år berättar ibland med längtan i blicken om en svunnen tid, då man fick dokumenten skickade till sig med posten, satte ett blankt ark i skrivmaskinen och började knattra. Det var på den tiden man fick sätta ett flygpostmärke på kuvertet för att det skulle komma tillbaka till ursprungslandet samma vecka. Vändande post kallades det. Faxen var ett enormt tekniskt framsteg. Sen kom Internet, och i dag kan i princip vem som helst sitta var som helst i världen (så länge det finns åtminstone satellituppkoppling) och jobba som översättare. Sen är det en annan sak att minst 80 procent av dem är fullständigt opålitliga. Nästa postning handlar om hur man hittar rätt folk i översättningsdjungeln.

Sitter just och funderar på hur vi ska gå tillväga med Internetnärvaron. Till att börja med är sajten 3,5 år gammal och uppdateras sällan eller aldrig http://www.targetlanguage.se/.

Men det ska det bli ändring pÃ¥. Och här anas ett guldläge. Den som googlar pÃ¥ översättning ser överst pÃ¥ sidan att man kan vända sig till Google Translate (som avhandlas här: http://www.loggenbloggen.se/?p=1350). Sen ett par lexikonsajter samt ett par mindre översättningsbyrÃ¥er, varav ett par av det mer obskyra slaget. Fem sponsrade länkar, visserligen, men annars lyser hela branschen med sin frÃ¥nvaro. Var är de stora byrÃ¥erna. De struntar uppenbarligen i hotet frÃ¥n gratistjänster pÃ¥ nätet, med rätta. Men varför är de inte mer pÃ¥ hugget? Jag vill pÃ¥stÃ¥ att översättningsbranschen till sin natur är extremt anonym. Beställarkompetensen är oerhört lÃ¥g, och de allra flesta förstagÃ¥ngsköpare av översättningar gogglar pÃ¥ “översättning”. Guldläget bestÃ¥r förstÃ¥s i att det borde vara enkelt att ta sig in pÃ¥ Googles förstasida med översättning som sökord.

Men nu var det inte meningen att gnälla, utan jag funderar som sagt pÃ¥ hur man bäst kan placera sig högt upp pÃ¥ Googlerankingen. Borde vara lätt. OK, börja med att uppdatera sajten och göra den SEO-vänlig. Men dÃ¥ är frÃ¥gan: ska man anlita en dyr SEO-konsult, en billig SEO-konsult eller göra jobbet själv. Gärna själv, om man ska tro boken “100 sidor om hur du kan marknadsföra ditt företag pÃ¥ internet” frÃ¥n Redaktionen på http://www.redaktionen.se/produkt.php?avd=internet&visa=kimlehult. Visserligen ett par Ã¥r pÃ¥ nacken men med sunda principer (= bränn inte pengar pÃ¥ nÃ¥t du inte vet nÃ¥t om).

100 sidor om hur du kan marknadsföra ditt företag på internet

Men mitt bland alla sökmotorer, optimeranden, annonser och annat digitalt tjafs, sÃ¥ är det väl ocksÃ¥ sÃ¥ att vi  människor har ett sug efter personliga relationer. Tänk om nÃ¥n kunde komma in till mig och förklara – lättbegripligt – hur det fungerar och vad det kostar. En som gjorde precis det var Kristoffer Lagerström pÃ¥ Enecto, som erbjuder sig att ta reda pÃ¥ vilka företag som besöker min webbsajt. De har ett egenhändigt uppbyggt register över IP-nummer kopplat till företagsnamn. Tjänsten gÃ¥r ut pÃ¥ att jag t.ex. via mejl fÃ¥r veta vilket företag som har surfat runt hos mig, när de gjorde det, vilka sidor de tittade pÃ¥ och hur länge besöket varade. DÃ¥ är det ju bara att sitta beredd vid telefonen och ringa tillbaka. Fantastiskt! NÃ¥n som har testat? http://www.enecto.com/sv/.

Det vore kul att fÃ¥ kommentarer kring fördelar respektive nackdelar med att anlita en dyr SEO-konsult (kontra att göra’t själv).

Språkskryt

Kan vi göra det enkelt för oss och hoppa över debatten om Googles onda planer på världsherravälde? Fint. Desto roligare att leka en stund med deras balla betatjänst Google Translate.

NÃ¥n som minns Altavista Babel Fish? (NÃ¥n som minns Altavista överhuvudtaget?) Babel Fish är alltsÃ¥ en översättningstjänst som först utvecklades av sökmotorföretaget Altavista, sedermera utkonkurrerat av Google. DÃ¥ siade man att det om tio Ã¥r inte längre skulle behövas nÃ¥gra översättare.  I dag siar man likadant: bara tio Ã¥r kvar. Det är bara att klistra in hela härligheten i Google Translate, sÃ¥ är texten klar. Tekniken är snart här. Och har ni tänkt pÃ¥ att de flesta dystopiska framtidsprofetior ofta utspelas i en nära framtid – t.ex. George Orwells “1984″ (frÃ¥n 1948) och filmen Terminator (apokalyps redan Ã¥r 2029). George Lucas gjorde det i alla fall lätt för sig genom att lÃ¥ta Star Wars utspelas “in a galaxy far, far away”. Varför är det sÃ¥ – har vi ett behov av att ständigt ligga i teknikutvecklingens framkant, eller är teknikutvecklarna bara ett gäng glada optimister, pÃ¥hejade av aktieägare med intresse av att driva aktiekurser. Inte vet jag, men fullödiga översättningstjänster pÃ¥ nätet ligger ändÃ¥ en bra bit in i framtiden, oavsett vad optimisterna säger. Mellan tummen och pekfingret, 200 Ã¥r?

Med det sagt kan man ju ändÃ¥ glädjas över Google Translate, eller “Google översätt”, som tjänsten kallas pÃ¥ svenska. (Av nÃ¥gon outgrundlig anledning översätter den inte sitt eget namn till svenska.) Hursomhelst blir resultatet inte sÃ¥ pjÃ¥kigt om man bara vill ha en snabbanalys av en slumpmässig text frÃ¥n nätet. Exemplet ovan är hämtat frÃ¥n frÃ¥n SDL:s webbsajt. SDL är en av världens största översättningsbyrÃ¥er. Google hjälper den okunniga att fatta det mesta, men jag undrar vad SDL säger om följande beskrivning av sin verksamhet:

“Med början i processen för att författa, vÃ¥ra produkter bidrar till att driva effektiv kommunikation genom dakerence företagens stil guider, enhetlig terminologi förvaltning och ett effektivt översättning med det globala nätverket av översättningen leveranskedjan. “.

Lattja själv på

http://translate.google.com

http://babelfish.com/

Men på samma sätt som du kanske inte ber kompisen att klippa dig gratis med sin gräsklippare, hoppas jag att du anlitar ett proffs när du behöver översätta något som andra ska läsa.

Hur var det nu – 10 procent av twittrarna stÃ¥r för 90 procent av innehÃ¥llet. Mycket skräp med andra ord. Min Twitterprofil skapade jag i vÃ¥ras för att bygga upp intresse kring mitt blivande nya företag (ett e-boksförlag som nu inte blir av trots allt). En rent yrkesmässig marknadsföring alltsÃ¥. Men nu blir det ju inget med bokplanerna, utan jag relanserar översättningsbyrÃ¥n. Och marknadsföringen kommer att skilja sig markant frÃ¥n hur konkurrenterna gör – ergo Twitter och liknande kanaler. SÃ¥ dÃ¥ är frÃ¥gan – kan man göra en total makeover av sin Twitterprofil? LÃ¥tsas som det regnar?

Ännu ett långt inlägg, detta. Jämfört med 140 tecken.

Vill tipsa alla språkintresserade shunnar & guzzar om Bogdans klockrena svennereflektioner på http://twitter.com/BogdansMagasin

Rasmus twittrar

Internetworld skriver initierat [http://internetworld.idg.se/2.1006/1.243255] om ett pÃ¥gÃ¥ende paradigmskifte inom nyhetsförmedlingen – och inom publicering överhuvudtaget. De sÃ¥ kallade gammelmedierna, d.v.s. papperstidningar, teveprogram, radiosändningar etc., stÃ¥r inför en stor utmaning.  För nyhetsmedierna handlar det mycket om konkurrensen frÃ¥n exempelvis gratistidningar, gratis nyheter pÃ¥ nätet, direktförmedling av pÃ¥gÃ¥ende nyheter via Twitter etc. Det finns en stor rädsla för att de nya kanalerna i viss mÃ¥n kannibaliserar pÃ¥ de betalda medierna. MÃ¥nga menar att utvecklingen inte gÃ¥r att stoppa och att de nyhetsföretag som klarar sig bäst är de som ocksÃ¥ klarar att anpassa sig till den nya ordningen.

Även bokbranschen märker av förändringens vindar. Till exempel upplever den traditionella bokhandeln en stor press från nätboklådor som Bokus och Adlibris. Och nu är även e-böckerna på stark frammarsch. Sommarens största snackis i den nischen har varit Amazons nya läsplatta Kindle DX, en 9,7-tumsskärm på med plats för 3500 böcker. I priset 489 dollar ingår ett 3G-abonnemang utan ytterligare avgifter, så att man kan ligga i hängmattan och koppla upp sig direkt mot Amazons webbshop och köpa hem nya böcker. Bland konkurrenterna återfinns bl.a. Sony, med sin Reader. Kindle väntas komma till Europa lagom till julhandeln, så snart man löst operatörsfrågan.

Läsplattorna är under konstant utveckling. I branschen anser man att det bara är en tidsfrÃ¥ga innan boomen kommer. Själv tror jag att vi ser den först när skärmarna kan visa färg och rörlig bild, vilket öppnar upp även för tidskrifterna. Tänk om du kunde fÃ¥ Internetworld direkt in i läsplattan, eller Dagens Industri, sÃ¥ att du slipper glömma pappersutgÃ¥van hemma pÃ¥ frukostbordet. Med en sÃ¥ enkel och billig distribution kunde tidningen kanske kunna vara helt annonsfinansierad – med en betalversion för den som vill slippa annonserna.

Kindle DX

Företaget Zinio erbjuder både e-tidningar och e-böcker, ofta till en bråkdel av hyllpriset. Till exempel får man 51 digitala nummer av Business Week för 328 kronor. Betydligt billigare än i Pressbyrån. Zinio samarbetar med Plastic Logic, som utvecklar nästa generations läsplattor. Än så länge läser man tidningarna i webbläsaren, eller i ett läsarprogram som laddas ner till datorn, men i en nära framtid ska man kunna ladda ner dem till läsplattan à la Kindlemodellen. Utbudet av svenska tidningar är än så länge magert, men enligt företagets nordiska representant lär det snart komma mera. Mera hittar du på www.zinio.com.

Det digitala tidningsstället från Zinio

Om Zinio och nya digitala affärsmodeller bloggar jag mer under veckan.

Välkommen till loggvecka 17, som kommer att handla om otraditionella idéer i en traditionell bransch. En bransch som funnits nästan lika länge som människan har kunnat kommunicera med sina grannar.  Det handlar om kommunikation över sprÃ¥kgränserna – det som i dagligt tal kallas översättning. Target Language är en liten men snabbt växande översättningsbyrÃ¥ (omsätter 2 mkr med 3 personer) som gör det enkelt att kommunicera pÃ¥ andra sprÃ¥k. Vi översätter allt frÃ¥n pressmeddelanden och annonsrubriker till Ã¥rsredovisningar och tunga mjukvarumanualer. Till och frÃ¥n alla sprÃ¥k man kan pränta pÃ¥ papper. Men mer om det längre fram.

Jag heter Rasmus Carlsson och är verkställande entreprenör i företaget. Min passion för digitala medier började med en Commodore 64 hemma på pojkrummet. För dig som inte redan nickar igenkännande kan jag berätta att jag i tidiga tonåren var en sån där datanörd. Så var det sagt.

Mer bakgrund: 34 årig Malmöbo med en härlig fru och två grundskolebarn. Ford Focus Flexifuel i garaget.

Porträttbild Rasmus Carlsson

Då ska arbetsdagen planeras. Det blir överhuvudtaget en väldigt tajt arbetsvecka. En av de bästa på länge, tror jag. Det kommer att dyka upp rapporter här flera gånger om dagen. Och den som är på jakt efter bra affärsidéer kommer att få ett par stycken helt gratis. Vi ses snart igen. Hej!